Jag provar Bildt i stället

– Det är bara för att jag är gris! Dom tar mig inte på allvar! Dom tror att jag inte klarar det!

Tyngd av självmedlidande slängde jag mig i den 2-gradiga gyttjan under trädtroten. Ett vedträ kom farande i luften ovanför mig. Matte var rasande! Vedträt rikoschetterade mot ett träd och dök ner i dyn.

– Sluta med sånt offertänkande! skrek hon och hotade med ett nytt vedträ. Du är tryffelgris! Var stolt! Vill dom inte ha dig är det för att dom behöver nåt annat. Du får söka jobb nån annanstans, det är väl inget med det.

Papperstidning funkar illa när vintern är så ljum. Hagen är full med gyttja. Det tar 3 minuter för pappret att upplösas till cellulosaklister. Jag hinner knappt läsa förstasidan.

Så matte har skruvat fast sin gamla laptop i persikoträdet, sladden går till elstaketet. Skärmen blinkar i takt med pulsen i elaggregatet, men det kan man vänja sig vid. Greven har täckt tangentbordet med 7 lager Gladpak för att inte bokstäverna ska cementeras av lera. Det ingår nu i den dagliga rutinen att han byter plasten medan jag äter frukost.

Förresten tror jag inte att Svezvenzvenzvenzvenska (ursäkta det var staketet) Dagbladet är rätta platsen för mig. Jag har sett bilderna på redaktionsmedlemmarna. Fattar inte att man kan vara så kortsnaggad mitt i vintern. Måste vara dåligt redaktionsklimat. För lite självdrag i dom lokalerna, det går ut över hälsan på sikt.

Så jag studerar bloggarna på nätet i stället.

– Vem är det här? Han skriver bra. Och så många läsare han har! Han toppar listan!

– Det är Carl Bildt, svarar matte. Vår utrikesminister. Ja han skriver bra, säger hon men ser plötsligt tankfull ut. För bra, faktiskt. För att vara politiker.

– Vad menar du?

– Kort. Effektivt. Snärtig skruv på slutet. Bara proffs som kan det. Jag tror faktiskt inte han skriver den själv. Han har nån som gör det åt honom.

– Men så får man väl inte göra?

– Tänk dig själv. Fara kors och tvärs över världen hela tiden, och sitta i möten med andra ministrar. Han kan inte hinna fila på bloggen varje dag.

– Jag vill också skriva blogg! Kan du inte fråga Carl Bildt om jag får skriva åt honom? Och sen vill jag ha en egen!

Matte stirrar på mig.

– Det fattar du väl att du inte kan. Du är ju bara en gr-

Sen fick hon springa för vedträt hon slängt mot mig kom farande tillbaks.

Hon vågade inte annat än att gå in och ringa. Hon skämdes förfärligt och det gav henne tydligen kraft. För nyss kom hon ut med glädjebeskedet att Bildts vanlige spökskrivare ska sluta för att skriva bok i eget namn och plötsligt står han utan. Så jag är bokad för jobbintervju redan på måndag! Jag ska träffa Carl Bildt! Det är ju inte Kungen men snudd på. Jag ska be Greven kratta hagen och ta fram det ostindiska.